Vi fortsätter även detta blogginlägg på temat skola och psykisk ohälsa, genom att uppmärksamma att det i Attentions senaste rapport står att eleverna saknar stöd och att den fysiska skolmiljön är för svår så att många har utvecklat kravkänslighet och prestationsångest. Samt att barn med NPF och skolfrånvaro har en ökad sårbarhet för att drabbas av psykisk ohälsa och av olika utmattningsliknande symptom.
Citaten nedan kommer från grundskolelever runt om i landet :
”Jag hade behövt slippa köer till klassrum och matsal, också få anpassad kost. Nu kan jag inte äta i skolan. På lektionerna behöver jag kunna skärma av genom att ha keps och ibland även lyssna på musik.”
”Jag brände ut mig i åk 5 sen har jag försökt, men orkar inte något mer, får ångest av krav.”
”Jag känner stress och att det är höga krav på mig i skolan.”
”Jag blev helt utmattad av det nya schemat på skolan, då det var långa dagar, långa lektioner och långa genomgångar. I 6:an gav jag upp.”
”Man känner sig misslyckad och att jag sårar mamma.”
”Jobbigt, får dåligt samvete för att mamma eller pappa måste vara hemma från jobbet.”
”Det är viktigt att vuxna inte tvingar eller pressar att man ska komma till skolan.”
I rapporten framgår även att föräldrar till barn med NPF ofta drabbas av sämre psykisk hälsa och utmattningssyndrom, att de behövt gå ner i arbetstid samt att den ekonomiska situationen har försämrats för dem. Jag känner igen mig på detta, och det är det säkert fler av er som läser som gör, tyvärr.
Här nedan följer några utvalda citat ur rapporten:
”Vi pressade, lockade och hotade. Och det är någonting som jag har så fruktansvärt dåligt samvete för idag.”
”Det skulle behöva gå att sjukskriva barn för utbrändhet och få en rehabiliteringsplan som vuxna får. Och bättre samverkan mellan skola och vården.”
”Alla säger att jag curlar – det är inte det man gör, utan man förbereder. För att det är viktigare att komma till skolan och äta frukost och att man får lite hjälp med det, istället för att barnet ska göra allt själv och varken kommer iväg eller äter frukost.”
Några av de viktigaste åtgärderna är att det bör finnas samordnade insatser både internt och externt, ökad NPF-kunskap hos personal samt mer stöd till familjerna.
HÄR kan man läsa hela rapporten, (som dessutom är källan till detta inlägg.)
Sprid gärna detta inlägg så att vi blir fler som bidrar till att uppmärksamma den psykiska ohälsan hos de unga och de små.
/Malin Roca Ahlgren
skribent, författare, leg. Lärare med specialpedagogisk kompetens.
