En alldeles akdekvat (passande) fråga. Ja, varför får jag sitta vid datorn när min son inte får?
– Hjärtat, du sitter vid datorn utan att ta paus. Du skulle kunna sitta i 240 timmar i sträck, om du fick. Men eftersom vi (föräldrar) vet att du gärna gör just så, så har vi satt upp regler för dig. Och någonstans så tror jag att du vet att det är skillnad när du eller jag sitter vid datorn.
Sa jag med en mogen, pedagogisk röst…. (hoppades jag i alla fall)
– Så när jag skapar program som gör livet bättre för andra människor så är det inte lika mycket värt?
responderade sonen….
…jag blev tyst och fick ta sats…
– Ok, att blogga i hundra dagar i sträck kanske inte är ”livechanging” på något sätt. För någon. Men jag bloggar ju om livet, om livet med ADHD, om att leva med någon som har ADHD, om att leva sida vid sida med någon som har ADHD. Om hur bra det kan bli när man faktiskt lär sig mer om ADHD. På alla sätt och vis.
Då nickade sonen och sa: Ok mamma, jag hajjar. Jag ville bara jäklas lite med dig…
Touché…
Har jag hört den förut? Nä! Ja.. det är ju jag som brukar säga det. Jag säger ”touché” (fontetiskt: tooshää),
och det betyder ungefär, enligt wikipedia: ”Används för att bekräfta en träff i fäktning eller en framgångsrik kritik eller en effektiv mening med argumentet.”
Och jag syftar såklart på att min son hade en framgångsrik effekt, med en mening : )
Varför bloggar du mamma?
Jo, för att jag hoppas att kanske, kanske, kan det jag skriver hjälpa någon. Någon som behöver höra precis vad jag behöver höra.
/MrsHyper
