Texten är saxad från 1177.se om utmattningssyndrom och jag har lekfullt bytt ut orden patient till elev, arbetsplats/arbetsgivare till skola eller liknande.
(Länk för att läsa texten i dess helhet»)
Vad är utmattningssyndrom?
Vi klarar ofta av stressbelastning om vi bara får tillräcklig tid för återhämtning. Om denna balans mellan stressbelastning och återhämtning under en längre tid inte fungerar, börjar kroppen sända ut signaler om att stressnivån är för hög. Nonchaleras detta ”budskap” ökar risken för fysisk och psykisk utmattning. Det finns teorier om hur hjärnans signalsubstanser och kroppens hormoner kommer i olag vid utmattningssyndrom.
Psykiska symtom
Utmattningssyndrom ger en rad olika psykiska symtom. Man kan få sömnstörningar, bli ljudkänslig, känna sig nedstämd och få minnes- och koncentrationsstörningar:
– Man upplever att man inte kan läsa en bok och det är tråkigt för många tycker att läsning är en bra form av återhämtning, berättar Lilian Wiegner
Man kan även drabbas av ”tunnelseende”:
– En del patienter kan till och med få svårt att hitta hem, man vet plötsligt inte var man är, fortsätter Lilian Wiegner.
Attacker av ångest är heller inte ovanligt. Känslolivet kan överhuvudtaget kännas labilt med starka känslor som snabbt avlöser varandra. På skolan kan omgivningen ofta märka att vissa symtom kommer smygande hos den drabbade: konflikter, känslosamhet, irritation och en tendens till isolering.
Fysiska symtom
Huvudvärk, muskelvärk, mag-tarmbesvär, yrsel, hjärtklappning och bröstsmärtor är vanliga symtom.
Utmattningssyndrom kan också påverka blodtrycket och hormonbalansen så att riskerna för bland annat diabetes och bukfetma ökar. I forskningen har man också sett att långvarig stressbelastning kan försämra immunförsvaret med ständiga infektioner och förkylningar som följd.
Behandlingen är bred
Behandlingen vilar på flera ben, det gäller att få kropp och själ i balans igen. För en hållbar förbättring krävs ofta flera insatser:
• Motion. Det förbättrar både fysisk och psykisk hälsa.
• Kognitiv beteendeterapi, KBT. Kan ibland behövas individuellt eller i grupp.
• Stresshantering. Alla elever erbjuds en stresshanteringskurs där man lär sig varva ned och slappna av.
• Medicinering. Kan behövas framförallt om eleven har mycket ångest eller depression.
• Tidig kontakt med skola för att planera anpassning för att underlätta skolåtergång.
Komma tillbaka till skolan
Om man känner sig välkommen tillbaka till skolan ökar möjligheterna att bli frisk. Med lite planering fungerar återgången ofta mycket bra: anpassning av schema och arbetstempo, lugn miljö och begränsning av uppgifterna.
– De skolor som lyckas med rehabilitering har ett engagemang för att eleven ska komma tillbaka, man är förstående och flexibla, pressar inte utan försöker hitta lämplig arbetsbelastning…
————————————
Så här tänker vi om vuxna, varför inte om våra barn? Varför tas det här inte på större allvar i alla skolor? Idag startar det mängder av resursskolor i Stockholm för att behoven ökar. Då ska vi ju inte lägga ned resursenheter som fungerar, utan vi ska göra dem ännu bättre. Och ge barnen chans till återhämtning. Oavsett diagnoser.
Det torde ju vara självklart att vi tar hand om barnen nu – inte sen när det är för sent!
Med vänliga hyperhälsningar
MrsHyper
/Jessica Stigsdotter Axberg
