Tipsa Malin

Hur många har språkstörning?
Språkstörning, även kallad developmental language disorder eller DLD, finns hos 7-10 procent av barn, det vill säga: två barn i varje klass. Dock går många under radarn och upptäcks senare än de borde.

Vad är språkstörning?
Språkstörning har ingenting med intelligens att göra.
Ett språk består av 3 delar: form, innehåll och användning. Formen handlar om att böja ord, bygga meningar och att uttala rätt. Innehållet (semantik) handlar om ordförråd, kategorier och begrepp som till exempel färger eller djur. Användningen (pragmatik) är kommunikationsregler som att kunna delta i en dialog och hålla sig till ämnet.

En språkstörning kan betyda att man har svårt med något eller fler av dessa delar.

Språkstörning betyder att barnet inte följer utvecklingsmönstret, exempelvis:

• Nedsatt språkförståelse
• Nedsatt förmåga att sätta ihop ord till meningar
• Avvikande språkljudsmönster
• Avvikande kommunikationsförmåga

Svårigheterna kan variera och kan finnas kvar under olika långa tider i livet.

Hur skiljer sig språkförsening till språkstörning?
Språkförsening betyder bara att barnet har en långsammare språkutveckling

tHur skiljer sig talstörning till språkstörning?
Till skillnad mot språkstörning som omfattar svårigheter med att förstå och producera språk, berör Talstörning svårigheter med talet (dyspraxi) som betyder att man har svårt med motoriken i munnen, som beror på att hjärnan inte sänder rätt instruktioner till munnen för att göra de rätta rörelserna.

Vad gäller om man är flerspråkig och har en språkstörning?
Det påverkar inte en språkstörning.
Det orsakar inte heller en språkstörning.
Det som kan skilja ett flerspråkigt barn från ett enspråkigt är att det kan bli något försenad i sitt ordförråd.
Om ett flerspråkigt barn har språkstörning så ser den likadan ut i båda språken, så därför bör båda språken uppmuntras.

Hur blir man diagnostiserad med språkstörning?
För att få diagnosen språkstörning så får inte de språkliga svårigheterna orsakas av någon annan funktionsnedsättning.

Det behövs en remiss från en logoped för att utreda barnet. Det är svårt att veta orsaken till det. Om du tycker att ditt barn i jämförelse med jämnåriga har svårt att förstå, använder färre ord, svårt med uttal eller svårt med grammatiken kan du ta upp det med din BHV-sjuksköterska eller Elevhälsan i skolan för att sedan eventuellt lotsas vidare till en logoped.

Som vårdnadshavare finns också möjligheten att själv kontakta en logopedmottagning för att undersöka möjligheten att göra en egenremiss.

Hur arbetar pedagoger med språkstörning?
Ofta med AKK (alternativ kompletterande kommunikation) och individuell träning med logoped och visuellt stöd/bildstöd.

Hur arbetar logopeder med språkstörning?
Först gör de en bedömning av barnets språk.
Efter det planeras åtgärder in, exempelvis:
• hur man som vuxen stimulerar sitt barns språk
• uppföljningar
• behandling/träning hos logoped.
Vissa barn har svårt med att uttrycka sig i tal men har inga svårigheter att förstå, andra barn har både svårt att förstå och att tala.

Barnets språkutveckling kan te sig på olika sätt.
Samspel – förstå hur språket används i sociala situationer och barnets pragmatiska förmåga.
Språkförståelse – förstå meningar, begrepp och instruktioner.
Ordförråd – lära sig nya ord och hur man använder dem.
Grammatik – sätta samman ord och delar av ord för att bilda meningar.
Uttal – lära sig alla språkljud.

Det finns olika typer av språkstörning.
• Specifik språkstörning/Primär språkstörning/SLI, specific language impairment. Alltså huvudbeteckningen för Språkstörning.
• Fonologisk språkstörning – svårt att få fram ljuden rätt.
• Grammatisk språkstörning – svårt att böja ord och bygga meningar.
• Impressiv språkstörning – svårt att förstå ord och meningsbyggnad.
• Expressiv språkstörning – svårt att göra sig förstådd och uttala rätt.
• Generell språkstörning – svårt att både läsa, skriva, förstå och att göra sig förstådd. (Impressiv och Expressiv språkstörning)
• Pragmatisk språkstörning – svårt att klara språket i sociala situationer. Vanligt hos barn med AST.
• Semantisk språkstörning – svårt med abstrakta ord och nya ord.
• Grav språkstörning – problem på flera nivåer av språket. Vanligt att dessa barn även har AST eller IF.
• Dysartri – svårt att tala i normal takt och tydligt.
• Dyslexi – svårt med att avkoda ord och läsa text. Auditiv dyslexi är att man inte hör skillnad på ord och har svårt att läsa. Visuell dyslexi är att man har svårt att förstå ord som man läser.

Dyslexi är läs- och skrivsvårigheter, men läs- och skrivsvårigheter är inte alltid dyslexi. Läs- och skrivsvårigheter är ett paraplybegrepp som innefattar dyslexi. Alla läs- och skrivsvårigheter är inte dyslexi.
Orsaker till andra läs- och skrivsvårigheter kan vara syn- och hörselnedsättningar, begåvning, NPF, mognad, mm.

Dyspraxi – svårt att ljuda ord är en talstörning.

Nyttiga länkar

Logopedlive – en gång i månaden får man ta del av en livesändning med fokus språkstörning.
Man kan ställa frågor till logopeder som jobbar på FunkaMera.se och deras gäster.
Länk här »

Språkforskning.se – Anna Eva Hallin, logoped och forskare ger oss hennes kunskap om ämnet
Länk här »

UR Föräldrar – film där en forskare förklara vad språkstörning är.
Länk här »

UR Föräldrar – film om Tim och hans språkstörning
Länk här »

UR Play – film om logopeden och forskaren Carmela redogör för olika typer av språkstörning
Länk här »

Vår egen skolguide där förskolor och skolor finns länkade som riktar sig till barn med språkstörning.
Länk här »