Inlägget vänder sig både till pedagoger och vårdnadshavare och temat är skolstart; problematisk skolfrånvaro, särskilda behov, tydliggörande pedagogik, rättigheter och bemötande.
Hej kollega, nu är det dags för skolstart igen. Jag vet att man går med både spänning och nervositet över vilka de nya eleverna kommer att bli. Om du vet att du kommer att få elever med adhd får du gärna läsa min akademiska uppsats på specialpedagogiska institutionen där jag tar upp hur lektionsdesign kan underlätta för elever med adhd. För att pitcha den kan jag säga kort att lektionsdesign handlar om formgivning av lektioner med fokus på anpassningar på individnivå, medan lektionsplanering däremot handlar om att pedagogen förmedlar innehållet i lektionerna, så kallad explicit undervisning (att man tydliggör förväntningarna och arbetssätten för eleverna), respektive differentierad undervisning (att tillvarata olikheter, lyfta delaktighet och att finna olika vägar att nå samma mål inom samma kunskapsområde, genom att erbjuda eleverna aktiviteter som varierar gällande nivå, tempo, kvantitet, metod, intressen). Dessa sätt ger nya möjligheter att kunna möta alla elevers olika förutsättningar, arbeta mer förebyggande vad gäller skolsvårigheter samt att få med alla elever från starten. Och allt handlar alltså om hur du designar dina lektioner.
Du kanske har nya elever som har en diagnos på spektrat? Då kan det vara bra att tänka på följande:
* Undvik helst sarkasm (tills ni känner varandra)
* Förklara metaforer, då det är lätt att uppfatta saker bokstavligt
* Ha gärna rutiner, struktur och fasta bänkplatser
* Inte vara spontan i din planering. All förändring bör meddelas i förväg.
* Inte tvinga ut en på rast, låt oss vila inne för oss själva. Det brukar vara den typen av rast man behöver mer än att röra på sig ihop med andra.
* Tänka på att det kan vara svårt med pragmatikens normer i samhället och i samspel med andra.
* Använd de 7 frågorna!
Hej vårdnadshavare, hur gör du om du är orolig inför skolstarten om du känner att det är ouppnåeliga krav som tar kål på ens ungars psykiska hälsa?
Här kommer lite råd till dig:
Kontakta skolan redan i början av augusti, för lärarna börjar oftast arbeta cirka 10 dagar innan eleverna. Be om att få svar på nedanstående innan skolstart:
* sitt schema
* vilken/vilka lärare man får
* var ens plats och bänk är
* var man hittar sitt skåp
* vilka anpassningar i lärmiljön som är tillgängliga
* vilka resurser som skolan kan tillhandahålla med
* hur kommunikationen ska ske mellan hem och skola (med vem, hur ofta osv.)
Be gärna också om ett fysiskt möte i skolan där ditt barn får veta så mycket det bara går, för att hen sedan första skoldagen ska känna sig lugn och trygg.
Bry dig inte om att du kan uppfattas som en jobbig förälder, för det handlar om ditt barn och hens mående och framtid och ingen vet bättre än du hur hen funkar och vad hen behöver.
En undersökning av Riksförbundet Attention visar att drygt 60 % av alla elever med NPF känner oro inför terminsstarten. Av de dryga 5 000 föräldrar som varit med i undersökningen säger 8/10 att deras barn får sänkt självkänsla och psykisk ohälsa på grund av skolan.
Så du är inte ensam, och inte ditt barn heller.
Det är superviktigt att de från första dagen får rätt bemötande.
Ditt barn kanske har en problematisk skolfrånvaro och har varit hemma länge?
Båda mina var det i perioder och de senaste tio åren har det stigit i antal och sjunkit i åldrar på grund av:
* enorma nedskärningar (=fler elever per vuxna)
* Lgr11 innebar att förmågorna i kunskapskraven inte synkade med NPF
* att styrdokumenten ändrades vad gäller inkludering, alltså att de små grupperna togs bort.
Men livet är inte förstört för att man inte får fullständiga betyg och klarar grundskolan (eller gymnasiet.) Det är aldrig försent att läsa upp dem senare. På vår skolguide här på webben har vi samlat ihop all info gällande detta. I nyhetsbrevet har jag delat med mig av en checklista som man kan ta med sig på möten med skolan om man behöver kartlägga problematisk skolfrånvaro. Om du inte har fått nyhetsbrevet, hör av dig.
Jag har suttit på många skolmöten i mina dar. Varje gång har det handlat om att mina kids haft för hög frånvaro, inte når målen eller bettet sig ”illa”. Igenkänning på det? Eftersom jag har lärarexamen har jag kommit väl förberedd och tagit makten över mötena och vetat vad jag kan kräva av skolan, eftersom de ofta slingrar sig pga dålig budget (inte deras fel utan politikernas men ändå, det drabbar mina barn). Kommunicera med skolan innan mötet om vilka saker ditt barn vill ska tas upp. Därför delar jag med mig HÄR så att ni är förberedda när ni går på möten.
Lycka till och hör gärna av dig om du undrar något.
P.S. Här är skolverkets rekommendationer om att förebygga frånvaro.
/Malin Roca Ahlgren, skribent, författare, leg. lärare med specialpedagogisk kompetens.
malin@mrshyper.se
