I gårdagens ”Fråga doktorn” pratas det om familjerelaterad stress, det heeelt andra livspusslet, stökiga rum, om varför fler utredningar är bra och win win med NPF-pedagogik.
Fördomar om adhd
”Det är bortskämda och söndercurlade barn”
”Ska varenda motgång bortförklaras med en diagnos?”
”De får väl kämpa som alla andra och skärpa till sig.”
”Det är föräldrarnas fel, det är bara skräpmat och tv-spel.”
Dessa är några exempel som programmet tar upp. I studion finns en mor och dotter som båda generöst delar med sig av sina erfarenheter samt experten Lotta Borg.
Utöver ovannämnda fördomar har adhd blivit ett skällsord för alla man stör sig på. Inte sällan får vi också höra att alla ”har en släng” av det, mer eller mindre, men forskningen har visat att det är biologiskt och ärftligt vilket innebär att man har signalsubstansen dopamin, som finns i främre delen av hjärnan, som styr planering och motivation på ett annat sätt än om man inte har adhd.
Fördelar med utredning
Anette Bergdahl, som gästar programmet med sin dotter Anna Larsson, blev nekad en utredning trots remiss från sin läkare med misstänkt adhd, för att köerna är för långa samt för att hon har ett fungerande liv.
”Ju tidigare man får en adhd-diagnos, ju bättre kommer det att gå i livet och samhället vinner på lång sikt att göra fler utredningar”, säger Lotta Borg Skoglund, överläkare och psykiatriker som forskat på flickor med adhd. Lotta menar också att det är bättre att ge fler diagnoser för att personerna kan förstå sig själv lättare och vara mer rädda om sig och må bättre på lång sikt. Om man inte får den här möjligheten att förstå sig själv och få det stöd man behöver, finns det en högre risk att man blir sjuk, därför är kunskap makt.
Adhd-svårigheter i vardagen och NPF-pedagogik
Lotta berättar vidare att vid adhd har man svårt att planera och organisera göra olika steg eller uppgifter som många tar för givet, samtidigt som man lätt kan bli avledd och glömmer bort vad man skulle göra, vilket då tar ännu mer energi. Det som funkar en dag, funkar inte nästa och då blir det lätt att tänka ”Varför kan jag inte det här idag?” samtidigt som omgivningen tänker ”varför strejkar du just idag?” Anna Larsson inflikar med att berätta hur det var för henne i skolan. Hennes skolbetyg och mående blev bättre när hon fick möjligheten att sitta i en specialklass för det blev lugnt omkring henne så att hon kunde koncentrera sig.
”Det var en lättnad för både mig och min klass att jag fick sitta i ett mindre sammanhang”, säger Anna Larsson, som vittnar om att hon var stökig i den stora klassen.
”Forskning visar att NPF-inriktad pedagogik gynnar alla barn i klassen, vilket medför att det blir en lugnare miljö överlag”, tillägger Lotta.
Att välja sina krig och ge mer stöd längre upp åldrarna
”Du känner dina barn, du väljer dina krig och det måste vi respektera”, säger läkaren Karin Granberg till Anette Bergdahl som är mamma till tre barn med npf som i perioder varit hemmasittare.
Lotta tillägger att det är viktigt som NPF-förälder att ge mycket mer stöd längre upp i åldrarna, kanske upp till unga vuxna. Anette svarar medhållande om att det är så mycket som det inte är värt att bråka om, utan man får fokusera på det viktigaste som att äta och åka till skolan till exempel och strunta i att det är stökigt på rummet och att det finns alltid en anledning till att de är hemma och det är för att det finns saker i skolan som inte fungerar och att de inte mår bra där.
Är lösningen för att inte bli utbränd, berätta om sin adhd på jobbet?
”Det är svårt för oss föräldrar, för det tar så mycket extra tid”, fortsätter Anette och berättar att hennes ork tog slut och hon blev utbränd och att hennes minne har påverkats av det. Men tack vare avlastning från samhället så har Anette ork kvar idag att finnas för sina döttrar, även om hon blev sjukskriven från sin arbetsplats en längre tid.
Hur ska man tänka som chef? Ska man berätta att man har det eller inte? Fördelar med det är att man kan få rätt anpassningar och att man kan hindra konflikter och att hindra att bli utbränd. Nackdelar är däremot att det kan ske en stigmatisering och man kanske inte får göra det man faktiskt kan.
Men som slutord har alla att vinna på att förstå hur olika människor fungerar.
