Nedan har jag försökt lista de pedagogiska metoder och förhållningssätt som jag använde mig av i ett NPF-vänligt klassrum:
Didaktisk design (lektionsupplägg)
- Hitta strategier för de kognitiva förmågorna/de exekutiva funktionerna eftersom relationen mellan läroplanens krav och förmågorna hos barn med diagnosen adhd inte synkar. Att söka information, välja och sammanställa/organisera den samt jämföra och redogöra för den ligger inom området självstyrning och exekutiva funktioner, som många personer med diagnosen adhd har svårt med. Hjälp eleven med planering och organisering av skolarbetet. Strategier kan vara exempelvis: alarm, timer, kalender, scheman …
- Ha samma lektionsstart och lektionsslut varje gång
- Ha fasta bänkplatser
- Använd intrycksdämpande och stressreducerande hjälpmedel (keps, tuggummi, hörlurar, musik, luva, skärm…)
- Ha alltid uppskrivet på tavlan när lektionen startar ,när den slutar, när det blir paus, vad ska vi göra och i vilken ordning samt vad ska man göra om man blir klar? Följt av: Syfte och mål med dagens lektion och vilken förmåga vi arbetar med)
- Använd dig av LAB om konflikt uppstår och elev hamnar i affekt
- Ha inte för långa genomgångar
- Ha minipauser med rörelse/bensträckare
- Ge regelbunden formativ feedback regelbundet
- Dela upp elevens uppgifter i olika moment och bocka av efter hand
- Instruera lektionsupplägget muntligt samtidigt som du hänvisar till dess skriftliga information på tavlan
- Sätt igång de elever som har det svårt för att veta hur man ska börja
- Använd beröm som motivation
- Använd multimodalt lärande; olika medier, som t ex information med bilder, filmer eller TV-program.
- Lotsa eleven genom att ställa frågor för att eleven själv ska finna svaret till slut
Flexibilitet och bemötande
- Skapa en miljö där det är tillåtet att göra fel
- Försök utnyttja elevens styrkor så den känner att den lyckas
- Man kan använda sig av något hemligt tecken som bara ni två vet om ifall eleven behöver gå ut en stund
- Erbjud eleven att få svara muntligt på frågorna
- Prata enskilt med eleven om hen har förslag på hur ni kan göra
- Ha en dubbel uppsättning böcker som hen alltid kan använda på dina lektioner
- Låt eleven även ha dubbel uppsättning av böcker hemma för att slippa glömma att ta med dem till skolan eller tvärtom
- Ge gärna extra tid att fullfölja uppgifter
- Lös problemet tillsammans med eleven istället för att kritisera eleven
- Att missa genomgången och de muntliga instruktionerna innebär att man inte vet vad man ska göra. Se till att lektionens syfte och innehåll står tydligt uppskrivet i punktform på tavlan och checka sedan av om eleven har förstått.
- Ha en rimlig flexibilitet vid deadline.
Kunskapstesta på bra dagar
- Prata med eleven om hur den själv anser att den lär sig bäst och kan visa sina kunskaper bäst, som exempel göra ett bildspel, en film eller ha en redovisning bara för dig … Det viktigaste är att eleven visar sina förmågor så att alla kriterier täcks. Tillvägagångssättet däremot, kan variera. Det räcker kanske med vad den gjort på lektionerna för att du ska ha tillräckligt bedömningsunderlag om prov och tester och läxor ger hen stress och ångest som resulterar i att den inte lyckas alls på provet?
- Utanför-boxen-tänk gällande kunskapsredovisning genom gemensam repetition, skapa film, använda musik, spela teater i stället för läxor, prov och redovisningar: tydliga och begränsade uppgifter. Varje uppgift kan växa i tre olika riktningar/svårighetsgrader.
- Läxan är tidskrävande och många undrar vad dess syfte faktiskt är? Fundera på om läxförhör och prov verkligen är den rätta metoden för att pröva kunskap på ett likvärdigt sätt då många elever inte har möjlighet att få hjälp hemma eller ens orkar efter en lång skoldag… Istället kanske det kan vara bättre att utnyttja de bra dagarna eleverna har och passa på att testa när det kommer av sig själv.
/Malin
—
Malin har lärarexamen för grundskola och gymnasium med specialpedagogisk kompetens. Hon har arbetat på grundskolor i Stockholms Stad och Lidingö Stad med årskurserna 6-9.
