Hur kom det sig att bortträngda minnen tog sig in i brottsutredningar och påverkade vårt lands rättsväsende?
Det tas upp i veckans ”Veckan” och MrsHypers författare Christian Dahlström är med och pratar om innehållet i sin bok.
I november 2024 släppte vi på MrsHyper Förlag boken ”Den enda rätta läran” av Christian Dahlström. En bok som går till botten med hur psykoanalysen skapade vårt lands största rättsskandaler. Sedan boksläppet har både boken och innehållet i den fått mycket uppmärksamhet i media. Senast igår kväll på SVT i programmet Veckan där ett av inslagets teman är 80-talet och just hur det kom sig att teorier om bortträngda minnen tog sig in i brottsutredningar och påverkade vårt rättsväsende; i några av de mest uppmärksammade rättsskandalerna Thomas Quick-fallet, da Costa-fallet och Fallet Kevin.
Med utgångspunkt ur sin bok, som är en granskning av psykoanalysens historia och denna period i rättsväsendet, pratar Christian Dahlström i programmet om att psykoanalys är en ideologi men också en behandlingsform med ursprung i Freuds läror, som letade sig in i svensk psykiatri runt 1960. Dessa läror handlar om tankar på undermedvetna konflikter och hur de sätter spår i hur vi mår psykiskt berättar Christian för programmet.
När psykvården omorganiserades på 70-talet växte sig dessa psykoanalytiska idéer starka. Christian berättar också om Förförelseteorin. (psykisk sjukdom kan uppstå som en reaktion på sexuella övergrepp i tidig barndom och de förträngda minnena av det togs upp/lockades fram i psykoterapi.)
”Det här stöpte om hela psykiatrin i Sverige på ett väldigt dramatiskt sätt. Bland annat så var det feministiska och psykoanalytiska tänkare som Florence Rush och Jeffrey Masson och andra som återupptäckte Freuds tidiga teori som hette förförelseteorin”, säger Christian i inslaget.
Utvecklingen ledde till en såkallad epidemi där många pappor blev anklagade för incest, även om den enda bevisningen var att man med hjälp av terapi återhämtat de här minnena. Rätten lyssnade på psykoanalytikerna som drog slutsatserna:
”När rättssalarna hämtade experter vid psykiatriska fall där det fanns en sån dimension, då gick de såklart till psykiatrin. Då var det psykodynamiker och psykoanalytiker som var experterna. Då fick vi den typen av rättsfall som blev rättsskandaler med Quickfallet och Kevinfallet. Da Costafallet har också inslag av till exempel ritualmord och satanism … Det var inte kassaskåpssäkra bevis utan det var väldigt mycket spekulationer och luddiga hänvisningar och patientfall. Ska man vara taskig kanske man ska kalla det någon slags vandringssägner som det ofta är inom psykoanalysen”, tillägger Christian.
Om vi återgår till den inledande frågan om hur det kom sig att dessa teorier om bortträngda minnen tog sig in i brottsutredningar, menar journalisten Dan Josefsson att svaret på det är att teorierna helt enkelt blev populära i den kliniska psykologin och behandlingen av patienter, eftersom det var tacksamt att kunna säga som vårdgivare att man visste att det berodde på att patienterna hade bortträngda minnen som orsak till varför patienterna mådde dåligt. Han påstår att under terapibehandlingarna, fick terapeuterna patienterna att förstå att det hade skett en incident i deras liv, vilket påverkade deras beslut att anklaga personer för brott.
”Det blev vanligt att folk då gick till polisen och anklagade personer för olika brott som kommit fram i terapibehandlingar om bortträngda minnen”, säger Dan.
Polis och rättsväsendet i sin tur såg det som att det var en vetenskaplig förklaring till något som de inte förstod sig på.
/Malin Roca Ahlgren
skribent på MrsHyper och redaktör på MrsHyper Förlag
