Jag har suttit på många skolmöten i mina dar. Varje gång har det handlat om att mina kids haft för hög frånvaro, inte når målen eller bettet sig ”illa”. Igenkänning på det?
Eftersom jag har lärarexamen har jag kommit väl förberedd och tagit makten över mötena och vetat vad jag kan kräva av skolan, eftersom de ofta slingrar sig pga dålig budget (inte deras fel utan politikernas men ändå, det drabbar mina barn). Kommunicera med skolan innan mötet om vilka saker ditt barn vill ska tas upp.
Därför ska jag dela med mig av kunskap till er så att ni är förberedda när ni går på möten.
Här kommer en checklista:
Vad gör man om ens barn får F-varningar och är på väg att inte klara skolan?
* Be helst om att få så mycket information som möjligt per mail för att ha koll på att barnet inte missar något.
* Se till att barnet får anpassningar och stöd om behovet finns.
Skolverket om elevers rättigheter»
Skolverket om elever med funktionsnedsättning»
Vad är bra att veta angående F och streck?
Finns det tillräckligt med bedömningsunderlag kan man sätta ett betyg på det. Om det underlaget inte når kunskapskraven för godkänt, blir det ett F i betyg.
Om det inte finns tillräckligt med bedömningsunderlag kan man inte sätta ett betyg. Då blir det ett streck. Det kallas för en ”10-18”, som har att göra med vilket kapitel och vilken paragraf i skollagen det hänvisar till.)
Vad är skillnaden på anpassningar och stöd?
Anpassningar ges i första hand och om de inte är tillräckliga ges särskilt stöd.
Anpassningar görs i den vanliga undervisning utan att ett formellt beslut behövs av rektor.
Anpassningar kan dokumenteras i IUP (Individuella utbildningsplanen).
Anpassningar skrivs inte i ett ÅP (Åtgärdsprogram), eftersom de inte går att överklaga.
Exempel på anpassningar är:
* extra tydliga instruktioner
* hjälp att sätta igång med uppgifter
* digitala hjälpmedel samt andra hjälpmedel för att minska intrycken
* enstaka insatser från specialpedagog
osv …
Det särskilda stödet kan däremot ersätta den vanliga undervisningen eller vara ett komplement till den, som beslutas av rektor. Det särskilda stödet dokumenteras i ett så kallat ÅP, som går att överklaga av föräldrar/vårdnadshavare.
Exempel på särskilt stöd är:
* särskild undervisningsgrupp
* regelbundna insatser från specialpedagog
* enskild undervisning
* anpassad studiegång =(En ändring av timplanen/schemat, oftast med färre undervisningstimmar.)
Om anpassningar och stöd inte är tillräckligt, vad är då nästa steg?
Då ska skolan göra en PU (Pedagogisk utredning) och ett ÅP (Åtgärdsprogram).
Skolan är ålagd att utföra detta om barnet riskerar att inte klara målen.
Vad är ett PU?
En pedagogisk utredning.
En kartläggning av de svårigheter som eleven har både individuellt och i grupp, samt en pedagogisk bedömning av de behov av stöd som finns.
Endast om utredningen innehåller kontakt med läkare och/eller psykolog, ska vårdnadshavare ge sitt medgivande.
Vad är ett ÅP?
Ett åtgärdsprogram.
Det är ett dokument där det framgår vilka insatser av särskilt stöd som eleven ska få. Detta dokument beslutas av rektor efter att en PU gjorts på eleven där det framgår vilka behov för särskilt stöd eleven har.
Om läxor är ett helvete hemma, be om läxfri undervisning. Här kommer några argument om det:
Läxor är orättvist och därför blir skolan inte likvärdig, och en svensk skola ska vara likvärdig och erbjuda undervisning så att alla elever inkluderas. Orsakerna till att alla inte klarar av att göra läxorna är att barn har olika förutsättningar.
Språk. Det finns barn vars svenska inte är så bra. Många gånger finns då inte någon i hemmet som kan tillräckligt bra svenska heller för att hjälpa till.
Hemmet. En del lärare ger då argumentet att en bra läxa är en läxa som barnet kan göra på egen hand, men då landar vi åter igen i att det ändå kan finnas många orsaker till att de inte klara av dem, som till exempel på grund av olika hemsituationer. Vissa får ingen möjlighet till studiero, för att man kanske bor trångt eller så finns problem i hemmet som tar upp all tid, av olika anledningar.
Särskilda behov. Det finns de med t ex neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och relaterade tillstånd som behöver stöd i olika former, men som kanske inte kan få det hemma. Skolor kan då ha argumentet att de erbjuder läxläsning i skolan efter skoltid, men om man har NPF är man oftast redan väldigt trött efter att ha tagit sig igenom alla lektioner i ordinarie schema. Vad man behöver då är att återhämta sig, antingen i form av vila eller fysisk aktivitet, beroende på personlighet och funktionsvariation. Min yngsta unge tyckte dessutom att det var jobbigt att behöva stanna kvar när alla kompisar gick hem eller gjorde något ihop utan honom. Han kände sig allt annat än inkluderad.
Hälsan. Statistiska centralbyrån, SCB, har utrett barns stress och fann att 89 000 10 till 12-åringar är stressade över läxor och prov. Barn väljer många gånger bort fritidsaktiviteter för att hinna med skolarbetet, vilket i sin tur påverkar deras fysiska och mentala hälsa samt deras sociala livssituation negativt.
Lagen. I skollagen står det ingenting om att man ska ha läxor, inte heller i läroplanen. Enligt Skolverket är det inte obligatoriskt att eleverna gör läxan. Enligt skollagen ska skolan ta hänsyn till förutsättningar och behov, men att individanpassa läxor är alldeles för tidskrävande.
Länkar till artiklar om läxor från SvD, Forskning och framsteg, Skolvärlden, Skolvärlden igen , Skolverket, Skolverket igen. En intervju med min dotter som blev intervjuad om att inte ha läxor i skolan, vilket hon aldrig haft. Intervju i DN med mig om läxfri undervisning och mitt arbetssätt som lärare. HÄR, HÄR och HÄR finns fler intressanta länkar i DN:s serie som tar upp argument om läxors existens
Påminn om att kunskapskraven är mycket svårare att uppnå vid NPF just för att vissa förmågor besitter man inte då, som att söka information, välja och sammanställa/organisera den samt jämföra och redogöra för den ligger inom området självstyrning och exekutiva funktioner, som många personer med diagnosen adhd har svårt med.
(Exekutiva funktioner är de kognitiva förmågorna som sitter i frontalloben; koncentration, minne, förmåga att tidsplanera, organisera, sortera, självstyrning…)
Läroplanen består dessutom av abstrakt myndighetsspråk och i de två första delarna ”Skolans värdegrund och uppdrag” samt ”Övergripande mål och riktlinjer” finner vi förmågorna som ska bedömas.
Adhd kan medföra svårigheter att klara av skolan, då skolans form och system är byggt för att barn och ungdomar måste kunna sitta ner och lyssna och prestera. Detta kräver koncentration och uppmärksamhet. Det kräver också att de exekutiva funktionerna såsom att organisera, planera och skaffa sig en studieteknik, fungerar. För många barn och ungdomar med adhd är det svårt, eller ibland en omöjlighet, att sitta still, lyssna, arbeta och dessutom planera sitt eget arbete. Vissa inlärningsstrategier krävs att hen själv ska planera en tidsplan samt söka efter egen information och dessutom förvänta sig att eleven ska kunna klara av samarbete, leder lätt till misslyckande och tjat istället för att med en snabb och tydlig återkommande feedback skulle det gått bättre.
Förslag på strategier som kanske kan hjälpa:
* ha alarm i mobilen som påminnelse för olika saker
* använd timer för att veta hur lång tid det är kvar på en uppgift/lektion …
* använd kalender, scheman, gärna med bilder och olika färger för att tydliggöra.
* använd checklista och bocka av vartefter
Hur gör man om man vill överklaga skolan?
Man vänder sig till Skolväsendets överklagandenämnd, där kan man överklaga vissa beslut inom skolan som till exempel:
3 kapitlet, paragraf 12 = Anpassad studiegång
3 kapitlet, paragraf 9 = Åtgärdsprogram
3 kapitlet, paragraf 11 = Särskild undervisningsgrupp
Om det ändå inte blir bra efter att barnet fått ett ÅP, vad kan man göra då?
Man kan vända sig till huvudmannen (kommunen eller ägaren av skolan) och i sista hand Skolinspektionen: Kontakta Skolinspektionen här»
Lycka till och hör gärna av dig om du undrar något/Malin Roca Ahlgren, skribent och leg.lärare.
