Pia arbetar som speciallärare i F-3 och föreläser även för fritidspersonal om DLD. I denna intervju får vi ta del av tips, samt en redogörelse för olika former av DLD och var flickorna är, som har denna diagnos.
Var är flickorna i statistiken?
Flickors språkstörning missas oftare vilket skapar en övervikt av pojkar med diagnosen språkstörning. Pojkar upptäcks lättare då deras signaler ofta är tydligare och de hörs och syns mer än flickor. De får även tidigare stöd I skolan än flickor I samma situation. Pojkar remitteras oftare till utredningar och åtgärder vilket förmodas bero på att de är mer utåtagerande och därmed utmärker sig mer skolan.
Språkstörning hos flickor däremot yttrar sig ofta genom att de drar sig undan socialt. De upplevs som blyga och tysta.
Föräldrar och pedagoger förklarar ofta språkavvikelser med blyghet hos flickor. Dessa flickor går således inte vidare till undersökning, utredning och potentiell diagnos.
Den typiske eleven med språkstörning är en pojke vars föräldrar har yrkesutbildning. Han har ett syskon och det finns en ärftlighet kring försenad språkutveckling av något slag, tal, språk och eller läs- och skrivproblematik vilket har visat sig i tidig förskoleålder.
Pias tips till andra pedagoger
- Anpassa ordval och taltempo.
- Prata i korta meningar och satser.
- Förbered barnet eller eleven på vad som ska hända.
- Förstärk det som sägs med något visuellt, exempelvis med bilder eller foton.
- Använda likadant bildstöd i alla klassrum/ fritidsrum så barnen känner igen sig.
- Sätt ord på tillvaron, stärk ordförrådet!
- Arbeta explicit med ämnesspecifika ord och begrepp.
- Bryt ner instruktioner i delar för att avlasta arbetsminnet.
- Vid muntliga instruktioner, sänk taltempot och betona viktiga ord.
- Skriv instruktionerna på tavlan när du pratat klart, då kan eleverna ta till sig dem igen.
- Upprepa centrala ord och förklara igen på ett nytt sätt.
- Minimera kravet på att lyssna/ läsa och skriva samtidigt. En informationskälla i taget!
- Ge eleven tid att bearbeta information som sägs och formulera ett svar.
- Öka förutsägbarheten i verksamheten, ha samma struktur varje dag.
- Repetera information och nya begrepp många gånger.
- Ta hjälp av kamraterna, en jämnårig förklarar på ett annat sätt än du.
- Erbjud många tillfället att träna på att återberätta i kronologisk ordning, ta bilder till hjälp.
- Ge tid för återhämtning, barn med språkstörning blir ofta väldigt trötta. Raster och fritids kan vara mer energikrävande för dessa elever än lektionerna.
- Säkerställ att eleven har förstått.
Det finns olika typer av DLD/språkstörning och Pia redogör här vad expressiv, impressiv, fonologisk och pragmatisk språkstörning är:
Expressiv språkstörning betyder att det finns större svårigheter med uttrycksförmågan än språkförståelseförmågan.
- Barnet kan ha svårt att använda och tolka ögonkontakt
- Barnet kan ha svårt att vänta på sin tur i samtalet
- Barnet kan ha svårt att anpassa språket till situationen
- Barnet kan ha svårt att förstå underförstådda budskap
Impressiv språkstörning innebär att barnets språkförståelse är nedsatt.
- Barnet har svårt att uppfatta och tolka språkljud i ord
- Barnet har svårt att förstå meningar vid omvänd ordföljd eller bisatser
- Barnet har svårt att känna igen ord och koppla dem till dess betydelse
- Barnet har svårt att kunna kombinera menings- och ordförståelse med den omgivande situationen.
- Barnet har svårt att hålla språklig information i minnet och bearbeta den
Fonologisk språkstörning betyder isolerade svårigheter med språkets ljudsystem.
- Barnet kan vara sent i sin språkutveckling och börja tala sent
- Barnet har svårt att uttala ord men talar i långa meningar
- Barnet kan vara svårt att höra vad barnet säger
- Barnet kan ha svårt att lära sig och komma ihåg nya ord
- Barnet har svårt att identifiera ljud i ord
Pragmatisk språkstörning ger större svårigheter inom språklig användning/ socialt språk. (Vid dessa svårigheter är det bra att utesluta autism.)
- Barnet har svårt med språklig användning
- Barnets samspelsförmåga och språkförståelse är nedsatta
- Barnet har svårt att ta andras perspektiv
- Barnet har svårt att tolka både språkliga och icke-språkliga signaler
- Barnet bryter ofta mot samtalsregler, byter oväntat samtalsämne
- Barnet har svårt att hålla en röd tråd genom ett samtal
/Pia, pedagog
