DLD dagen är här …
… och vi uppmärksammar den genom att släppa en ny bok om DLD. Det är andra boken om Della.
Della har blivit äldre och går nu på lågstadiet. I bilderboken ”Della har DLD, vad e det?” går Della i förskolan.
Hon tycker fortfarande om insekter
och bollar. Och båda dessa intressen kommer att hjälpa Della på olika sätt. Men hur? Vill du veta hur Della gör för att det inte ska bli lika jobbigt med språkstörningen? Klicka här så kan du läsa.
VAD ÄR DLD?
*En funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga.
*DLD står för Developmental language disorder – på svenska ”utvecklingsrelaterad språkstörning.”
*DLD och sen språk- och talutveckling eller språkförsening är inte samma sak.
*Det är ingen sjukdom.
*Det smittar inte.
VAD BEROR DET PÅ ATT MAN FÅR DLD?
*Det är en medfödd språklig svaghet.
*Det beror inte på understimulans, flerspråkighet, trauma eller andra yttre faktorer.
*Det beror inte på flerspråkighet.
*Det beror inte på trauma eller andra yttre faktorer.
VÄXER DLD BORT?
*Nej.
*Det går inte att träna bort och det finns inga mediciner som botar.
VAR VÄNDER MAN SIG OM MAN ANAR DLD?
Kontakta BVC eller EH och be om remiss till en logoped.
VILKA ÄR DE MEST FÖREKOMMANDE SVÅRIGHETERNA MED DLD?
- svårt att förstå när andra talar eller när man läser
- svårt att uttrycka sig i tal och skrift. (t.ex svårt att uttala vissa ljud, bilda meningar eller hitta ord).
- svårt att lära sig och komma ihåg nya ord.
- svårt att använda språket på ”rätt” sätt (man kanske inte vet vad som passar sig att säga eller har svårt att hålla ögonkontakt med den man pratar med).
SOM PEDAGOG TILL ETT BARN MED DLD – VAD SKA MAN TÄNKA PÅ?
- Skapa struktur, t.ex med scheman så att eleven vet vad som ska hända och vad som förväntas.
- Använd visuellt stöd, t.ex bilder, gester, tecken.
- Använd korta meningar, och inte för svåra ord.
- Nya ord, t.ex. inom SO/NO bör gås igenom innan lektionerna, för att skapa möjlighet till förförståelse.
- Rikta uppmärksamheten till barnet, och se till att ha barnets uppmärksamhet när du talar, men tänk på att många barn med språkstörning också har t.ex autismspektrumstörningar eller ADHD/ADD, inte nödvändigtvis lyssnar bättre för att de tittar på den som talar. För att hjälpa koncentrationen, kan ett s.k. ”fidget toy” (t.ex. Tangle eller stressbollar) vara till hjälp
- Anpassa svårighetsnivån, och materialet utifrån eleven.
- Använd konkret material i matematiken.
- Bedömning och betyg ska anpassas efter funktonshindret. Läs mer hos Skolverket.
