Vi uppmärksammar det senaste avsnittet i SVT:s nya serie om personligheter där det pratas om NPF.

Anders Hansen, som är psykiatriker och hjärnforskare tar, i avsnitt 4, upp hur en hjärna med autism fungerar samt hur en hjärna med adhd fungerar. Med sina tydliga, enkla bilder och förklaringar, lär han pedagogiskt folk i hemmen om npf, både ur ett historiskt perspektiv och hur det ser ut i dagens samhälle. Enligt Socialstyrelsen är det runt 190 000 personer (5-64 år) i Sverige som har adhd, men det finns fortfarande missuppfattningar och fördomar om både autism och adhd, därför är det viktig att belysa och krossa dem. En missuppfattning är att autistiska personer skulle ha mindre empati. För att göra en jämförelse – psykopater kan inte känna andras smärta men kan förstå den. Med autism är det raka motsatsen; man har alltså svårt att förstå vad andra känner, men om personen i fråga berättar om det, då finns hög medkänsla.

”Autism innebär att man har en hjärna som är fokuserad på systematik snarare än på relationer”

Så inleder Hansen programmet när han berättar för tittarna vad autism är. En autistisk hjärna blir lätt intresserad av system och uppfattar detaljer mycket mer än helheten, därför kan man upptäcka saker som en icke autistisk hjärna inte gör.

”Vad gäller relationer och det sociala är det svårt att tolka snabb föränderlig information, som social information i form av ord, ansiktsuttryck, blickar, kroppsspråk. Denna sociala information förändras både konstant och väldigt snabbt, på vilket man dessutom bör reagera lämpligt. Detta är svårt och därför föredrar man att saker är förutsägbara”, säger Hansen.

”Det ena är inte bättre än det andra, det är bara olika sätt att se på världen”

Att läsa av andras uttryck och förstå deras känslor, alltså kognitiv empati, är svårt för personer med autism, menar Simon Baron Cohen, autismforskare och professor i psykologi, som uttalar sig i programmet.

”Det sociala samspelet och kommunikation är en del av den funktionsnedsättning det innebär att ha autism. Det är lättare att gå djupt men inte brett, vilket kan vara en stor fördel i många arbetsuppgifter och yrken. Känsligheten för sinnesintryck är inte bara en belastning utan även en styrka, eftersom det innebär att detaljer uppmärksammas som en icke autistisk hjärna har svårt att se, många gånger i den icke sociala världen. Det ena är inte bättre än det andra, det är bara olika sätt att se på världen”, säger Baron Cohen.

”Autism är vanligare än man tror och vi kan åstadkomma fantastiska saker”

Så säger Greta Thunberg, som delar med sig av hur hennes autism har bidragit till hennes ostoppbara kämpande gällande klimatet.

”Mina styrkor är att jag går rakt på sak och säger som det är, jag är envis när jag går in i något med hög fokus och då slutför jag det.”

Som liten var hon utanför och tystlåten och trivdes mer med vuxna. Inte då och inte nu bryr sig Greta om det sociala spelet för hon förstår sig inte på det. Hon har hittat strategier för hur hon ska hantera svårigheter som hennes autism medför. Greta skapar en värld inom sig som ger henne den trygghet hon behöver för att klara av arbetet med klimatet.

”Eftersom jag har svårt för intryck, behöver jag rutiner, så i kaosartade miljöer håller jag fast vid vissa saker som att jag har samma kläder, äter samma mat, har samma frisyr varje dag”, säger Thunberg.

”Vi hade varit tvungna att vara hemma med honom”

Dagens skola är en utmaning för barn med autism. Calle Henriksson Brothén, som är pappa till Arvid säger att han hade nog varit tvungen att vara hemma med sin son om han hade blivit tvungen att gå i vanlig skola. Nu går Arvid i en klass på åtta elever där det används bildschema, timers, rutiner samt korta arbetspass. Pappa Calle berättar vidare att Arvid numera blir bjuden på kalas och att han leker och pratar med andra barn på rasterna, vilket inte skedde på den föregående skolan.

_ _ _

”Personer med adhd är väldigt drivna och ofta kreativa. Det är de som spränger gränserna”

Resterande del av programmets avsnitt handlar om adhd, där Hansen framför detta. Vidare inleder Hansen med att berätta att adhd är ärftligt; att vissa föds med en gen där hjärnans belöningssystem fungerar annorlunda där den talar om för oss var och hur vi ska rikta vår uppmärksamhet. Den genen påverkar ämnet dopamin i hjärnan, som gör att sannolikheten att få diagnosen adhd ökar. Hjärnan måste konstant vara uppmärksam och aktiv för att skanna av omgivningen. Då är det en fördel att ha de drag som vi kallar adhd. Denna fördel kunde vi dra extra nytta av historiskt sätt när vi levde som jägare, och som en del folk fortfarande gör, som massajerna på savannen i Kenya.

”Våra hjärnor idag är fortfarande anpassade till sättet vi levde på historiskt. När vi sen blev jordbrukare var det inte lika viktigt längre att fatta blicksnabba beslut utan mer på långsikt. Dessa beslut ger inte en direkt belöning som de med adhd söker. Vår värld idag belönar däremot långsiktig planering. Fördelar att ha adhd i vårt samhälle är när man hittar något som är intressant, för då kommer hyperfokuset. Att ha adhd är en fördel när man ska ta snabba beslut, men en nackdel när man ska planera långsiktigt”, säger Hansen.

Att ha detta belöningssystem som innebär att man behöver mer snabb och direkt stimulans kan vara positivt, men det innebär också en större risk för missbruk och beroende, eftersom man då är mer sårbar för sinnesförändringar och för starka snabba kickar.

”Sitta still och lyssna gör ont i kroppen”

Adam Thulin, som är en prisbelönt kock och diagnostiserad med adhd delar öppet med sig av hur hans adhd i dagens samhälle har bidragit till en sårbarhet för beroende. När Adam gick i skolan var det rent sagt en omöjlighet för honom att vara på lektionerna utan att ställa till bus eftersom kroppen var så rastlös.

”Jag var överallt för att jag hade svårt att fokusera. Sitta still och lyssna gjorde ont i kroppen för att jag blev så rastlös. Det gick inte. Det var fysiskt omöjligt att vara still. Jag ville prestera och göra mina föräldrar stolta, men istället blev jag klassens clown för att kompensera att skolan var svår”, säger Thulin.

Adam kände en inre harmoni när han idrottade eller lagade mat, eftersom han mådde bra av att behöva rikta sitt fokus på något fysiskt. Han ser sin adhd som en stor eld. Kan han blåsa den i rätt riktningar och föra den dit han vill så kan han hålla koll på den men den kommer alltid att brinna.

”Matlagningen har blivit ett sätt för mig att fylla tomrummet, istället för alkohol och droger”, tillägger Thulin.

Vi har en värld med en mångfald av olika hjärnor; neurodiversitet. Vi måste därför anpassa utbildningar och arbetsplatser till neurodiversiteten. Arbetsplatser borde vara lika anpassade för de som har svårt med sociala förmågor, som för de med fysiska svårigheter.

____

Se mer på avsnittet om NPF här, på SVT.

/Malin Roca Ahlgren, skribent, författare och mamma till vuxna barn med adhd.