”Jag har gått in i väggen och jag är inte ensam” /Gymnasieelev, åk 3 med adhd
Så säger en av de elever som befann sig i publiken i debattprogrammet om skolan. Min egen gymnasietrea med adhd här hemma är också en av dessa som gått in i väggen på grund av skolstress.
Detta debattprogram om skolan på SVT har ett liknande innehåll som det förra jag skrev om utbrända elever: utmattade, sönderstressade ungdomar, skolor med brist på resurser, obehöriga lärare och friskolornas existens. Även här skildras olika perspektiv: politiker, forskare, lärare och elever. Att höra elever säga att de gått in i väggen redan som tonåringar är fruktansvärt. Att höra lärare som fortfarande behöver tjata om samma sak år efter år känns hopplöst: ”grupperna är för stora”, ”det finns inga läromedel”, ”elevhälsan måste förstärkas så att mentorer kan ägna sig mer åt undervisning” …
Ungdomar som t ex vill in på yrkesgymnasium och jobba på en bilverkstad, måste klara av att göra stilistiska analyser av noveller och känna till litteraturhistoriens olika epoker, annars får de ett F
Läraren och krönikören Maria Wiman är med även i denna debatt där hon kommer med viktiga argument som:
”Man kan inte skylla på att lärare undervisar fel och att pedagogiken är dålig när elever får låga resultat. Det handlar om att vi har för stora grupper, för lite läromedel och uteblivna förutsättningar”
”Om jag sätter F i svenska, kommer mina elever inte in på gymnasiet. Ungdomar som t ex vill in på yrkesgymnasium och jobba på en bilverkstad måste klara av att göra stilistiska analyser av noveller och känna till litteraturhistoriens olika epoker, annars får de ett F. De kommer ingenstans då”
”Det går inte att bara anstränga sig mer. Vissa elever klarar helt enkelt inte de kunskapskrav som finns idag”
”Det är en enorm stress i dagens samhälle och det pratas om att vi måste ta i med hårdhandskarna och pressa mer. Det handlar inte om att kavla upp ärmarna och få in elever i raka led. Det är betygssystemet som är problemet”
Barn med NPF slås ut
”Det går oerhört illa för de elever som inte blir godkända i skolan. Därför behöver vi ett mer förlåtande system som ger de unga en ny chans. Vi har inte råd att ha ett samhälle som slår ut så många unga så tidigt. Dessa unga är ofta barn med NPF eller så är de nyanlända eller har en svag teoretisk begåvning. Det går inte att säga till dem att de ska skärpa sig eller anstränga sig mer. Alla ska inte bli högskolebehöriga men de måste på något sätt få gå vidare i livet för vad ger vi för signaler till dessa barn inför framtiden annars?”
/Jörgen Tholin, docent i pedagogik, (som själv hade många ettor i betyg på högstadiet och ändå blev docent! Han fick en andra chans så att säga.)
Barn utan välutbildade föräldrar drabbas av det skolsystemet vi har
”De elever som klarar sig bra, där ser vi en uppgång, men när vi tittar på de svagare eleverna, finns en väldig eftersläpning. Läroplanen drabbar de svaga elever som inte har föräldrar som är välutbildade. Färre elever måste bli underkända än idag. Det är för svårt att bli godkänd.”
/Magnus Henriksson, skolforskare, som dissar läroplanen som kom 2011, vilket inte alls förvånar mig, då framtagandet av läroplanen lyssnade man inte tillräckligt på professionen. Med den lärdomen hoppas jag nu att framtidens skolsystem bygger på deras kunskap och vad forskningen säger och inte baserad på någon utsedd utbildningsministers egna idéer, vilket skedde 2011.
Idag vet man vilka insatser som barn med NPF behöver i skolan, men man kan inte sätta in dem för att det finns inte budget
Förutom lärare, elever och forskare, befann sig politiker på plats:
(L):s argument är precis som med många andra politiska frågor: mittemellan. De ser gärna en friskolereform som innebär att det måste finnas en nivå av kvalitet på en skola för att pengar ska utdelas den.
(S): s argument var att ”pengarna ska gå till eleverna och inte till en ägare av en skola”
(M) tyckte givetvis nåt helt annat – att det handlar om valfrihet.
Tätt intill stod Peje Eriksson, grundaren till den megastora friskolan ”Kunskapsskolan” och sa: ”jag vill inrikta mig på de 20% som idag får dålig utbildning i Sverige”, och moderaten nickar nöjt.
Den politiker som hade flest argument och bäst argument var givetvis utbildningspolitiske talesmannen Riazat:
”Peje, du bidrar till ökad segregation när du inriktar dig på de där 20% eleverna”
”kommunen subventionerar en skola som redan har miljardöverskott vilket har lett till att kommuner dräneras. Ord som valfrihet är floskler eftersom vem som helst kan starta en skola med skattebetalarnas pengar.”
”Alla har rätt till bildning i ett demokratiskt samhälle där vi måste fostra demokratiska samhällsmedborgare. Då kan vi inte ha ett system som slår ut elever och skapar ungdomar utan framtidshopp. Vad händer med dem?”
”Idag vet man vilka insatser som barn med NPF behöver i skolan, men man kan inte sätta in dem för att det finns inte budget”
Hur många år ska det ta, hur många debattprogram ska göras, hur många politiker kommer att sitta på makten … innan det sker en förändring och inte bara en massa käbbel och tjusiga ord? Vi på MrsHyper fortsätter kampen om att uppmärksamma, sprida och bidra med mer kunskap. Gör det du med, framtidens unga behöver oss!
____________________
SVT:s Sverige möts – Val 2022 inleder med avsnittet ”Debatt om skolpolitiken” med följande programinformation:
Hur ska framtidens skola se ut i Sverige? Hur ska resultaten förbättras? Hur ska alla elever i hela landet garanteras en likvärdig skolgång? Är friskolorna ett bra komplement till de kommunala skolorna eller leder de till ökad segregation och ökade kostnader?
/Malin Roca Ahlgren
Skribent, författare, leg. Lärare med spec.ped. kompetens
Läs fler skolpolitiska inlägg av Malin:
