1 av 7 nioklassare och 3 av 10 gymnasieelever blir underkända.
Samtidigt mår 60% av landets flickor dåligt på grund av skolstress.
Vad har de senare årens skolreformer gjort med barnens psykiska hälsa? Jag minns när jag jobbade som lärare och man skulle sätta sig in i det nya styrdokumentet och det nya betygssystemet. Jag minns också hur politikerna (Björklund) motiverade sitt beslut med målet att eleverna skulle känna press och därför prestera bättre:
”Betygsnivåerna för godkänd måste skärpas. Ungdomar måste anstränga sig mer i den svenska skolan om Sverige ska bli en framgångsrik nation. Betygen kommer att leda till att skolan tas mer på allvar.” /Jan Björklund
Efter Björklunds skolreformer, började Sverige avvika tydligt vad gäller psykiskt ohälsa bland unga med en ökning av stressrelaterade symtom hos skolungdomar. I samband med skolreformen ändrades läroplanen och betygssystemen. Sverige blev inte en framgångsrik nation, Jan, för när betyget F kom, gav det stora konsekvenser, fast de blev negativa istället. Elever med underkänt i ett kärnämne, utestängs nämligen från vidare studier. Tänkte du inte på det, eller trodde du verkligen att alla elever bara skulle kunna anstränga sig mer, som du sa?
Lärare och elever har uttalat sig om hur de upplevt din reform:
”Det är svårt att bli godkänd idag” /Marie Nordling, specialpedagog och lärare
”Jag vill ha ett bra betyg för att kunna komma in på det gymnasiet jag vill gå på, så efter skolan varje dag går man hem och pluggar” /Cecilia Dahlsten, åk 9
”Jag har stor respekt för andra elever som får F” /Hanna Sheja, åk 6
”Jag vill inte bidra till att var sjunde niondeklassare inte kommer in på gymnasiet och hamnar utanför.” /Maria Wiman, lärare
”Varför kan jag kan inte klara av det som alla andra kan, bara för jag har NPF” /Zelda Bingert, 19 år.
Precis som min egen 19-åriga dotter, har Zelda ambitioner att bli musiker, skådespelerska eller konstnär. Båda har tillbringat mycket tid på sitt rum där de varit kreativa med bland annat sin ukelele. Båda har adhd och båda har erfarenhet av att inte orka med skolan.
Hälsoforskarna säger att skolelever mår dåligt av de senaste årens skolreformer.
FHM:s undersökning visar att barnens psykosomatiska besvär har ökat de senare åren:
”Utifrån vår egen studie kan vi se att skolstress hänger ihop med de här psykosomatiska besvären. Annan forskning visar också att skolstress hänger ihop med hur man mår.” /Petra Löfstedt, utredare på FHM, som jobbar med barn och unga.
Även den här studien om sambandet mellan svenska skolreformer och psykosomatiska besvär bland elever visar på detta.
”Misslyckas man i skolan så får man ett misslyckat liv. Skolan är socialt sanktionerad, där man skapar en hierarki mellan lyckade och misslyckade människor. Det nya betygssystemet gick ut på att bedömningen blev hårdare och att det skedde en rangordning av elever. Konsekvenserna av elevernas prestation blev större, för deras framtida möjligheter. Därför är unga idag rädda för framtiden för den hänger på deras prestationer i skolan.” /Björn Högberg, lektor i socialt arbete och forskare vid Umeå universitet, som forskar på koppling mellan skolan och psykisk ohälsa bland elever och författare till studien.
Ännu fler forskare yttrar sig om sambandet mellan skolan och stressen hos unga:
”Om vi skulle skala ner betygen skulle vi nog se mindre stress kopplat till skolan och istället skapa utrymme för pedagogisk kvalitet. Bördan ligger på eleverna om de misslyckas” /Majsa Allelin, lektor i socialt arbete vid Södertörns högskola, som forskar om skolreformernas konsekvenser.
”Det är anmärkningsvärt att ett land som Sverige som betraktar sig som en kunskapsnation och där vi har ett näringsliv som är mer kunskapsintensivt än i andra länder. Det är nånting vi gör här i Sverige som inte är bra för ungdomarna och jag tror att det hänger samman med skolsystemet.” /Sven Bremberg, forskare i socialmedicin, läkare och forskare på KI, expert på ungas hälsa.
Jag ser på mina ungar som går på gymnasiet och inte alltid orkar med allt. Om de missar ett provtillfälle läggs det på hög ihop med annat, vilket leder till att de måste ta igen för mycket på en gång. Båda säger att det hade varit bättre om lärarna bara kunde snappa upp deras kunskaper på lektionstiderna istället, så att fokus hamnar på lärandeprocesser istället för på resultat!
Jag själv arbetade så eftersom jag hade prov och läxfri undervisning (DN skrev om det) i flera år. Mina elever fick ändå bra betyg på NP vilket var ett bevis på att den typen av undervisning fungerar. Här kan du läsa mitt blogginlägg om hur jag testade kunskap utan prov och läxor.
Att bli bedömd, rangordnad och känna prestationsångest kan ge prestationsbaserad självkänsla och ohälsosam stress, vilket bara leder till att skolan misslyckas med dessa elever för många gånger kommer de inte ens till skolan. Båda mina ungar (som har adhd) upplever skolstress, speciellt min äldsta som nu om 2 veckor går ut gymnasiet (hoppas jag eftersom hon har blivit diagnostiserad med utmattning.)
Vi måste ha en snällare skola. Hur ska det ske?
Forskarna är i alla fall eniga om att betygssystemet bör ändras:
”F:et straffar ut elever och gör det omöjligt för dem att komma vidare och att betygen ska avgöra barns framtid är skadligt. Betygen är avgörande för elevernas väg ut i utbildningssystemet. Vi behöver ha ett bra system som inte är som det idag, där vi inte utsätter elever som inte är högpresterande för ett misslyckande. Det har länge brustit i relationen mellan forskare och politiker. Besluten kring stora reformer vilar inte på forskning” /Alli Klapp, docent i pedagogik, som forskar vid Göteborgs universitet om betygens effekter på skolsystem och elever.
”Det underkända betyget borde tas bort för att det inte fyller någon funktion. Skolan idag har blivit svårare, det krävs mer av barn och unga. Så som elever beskriver sin arbetssituation på utvecklingssamtal om det sas samma sak på ett medarbetarsamtal med en chef på en arbetsplats så hade den chefen nog dragit i handbromsen, men det görs inte det för eleverna. Man måste få göra saker som inte betygssätts, för annars försvinner lusten och nyfikenheten” /Christian Lundahl, professor i pedagogik som forskar vid Örebro universitet om kunskapsbedömning och kunskapsjämförelse
”F borde tas bort i systemet. Men istället så ställs det ännu högre krav på eleverna för att politikerna är rädda för att höra att vi har en flumskola.” /Jörgen Tholin, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet, som forskar i bedömning och betygssättning
”Sedan underkänt-betyget kom, ökade också avhoppningen med 30% av elever eftersom de inte fann någon mening med att gå kvar om de blev underkända redan i början av utbildningarna. Det handlar inte om att våra barn i Sverige är dummare utan att vi har satt ribban för högt. Sverige har 3 gånger så många ungdomar som inte kommer in på gymnasiet, jämfört med snittet i EU.” /Per Kornhall, skolexpert
Samtidigt som betygssystemet ändrades, kom friskolorna att bli början på en förändring mot en marknadsstyrning av svensk offentlig verksamhet. De kom med tanken att konkurrensen skulle gynna kvalitén. Hmm … Sverige är det enda rika land som har skattefinansierade vinstdrivna skolkoncerner, där man utgår från vad som är lönsamt för verksamheten, vilket är lättutbildade barn som inte kostar extra pengar, alltså som inte är i behov av särskilt stöd. Att en elev med NPF som behöver särskilt stöd, beror mycket på att kunskapskraven och bedömning av förmågor inte synkar. Detta har jag skrivit mer om i inlägget om Uppdrag granskning och barn med NPF.
Så, med forskarnas facit i hand, gäller det nu att politikerna börjar lyssna på dem. En av dem har i alla fall gjort:
”Bort med marknadsskolan! Dagens skola är en marknadsskola där skolor tävlar med varandra som har krafter att därför konstant vilja höja betygen, så man får ”rätt” elever för att tjäna mer pengar. Vi ska göra en utredning i dialog med professionen så att alla ska inkluderas. Jag har kontakt med många föräldrar till elever som har NPF och jag tycker att det är pinsamt att vi har en skola som stänger ute elever på så sätt att kunskap bedöms vid ett skriftligt prov vid ett tillfälle.” /Lina Axelsson Kihlblom, skolminister och fd rektor.
_____
Vetenskapens värld: Det svenska skolexperimentet är en serie från SVT Vetenskap om den svenska skolan. Serien på 4 delar inleder med att ta upp skolreformer som nytt betygssystem inkluderat ett underkänt betyg. I del två pratar forskarna om skolstress och hur den psykiska ohälsan ökat bland våra unga. I del tre talas det om konsekvenserna av friskolorna. Serien avslutas med att jämföra med andra länder och ställa frågan om hur vi ska tänka inför framtiden.
/Malin Roca Ahlgren
Skribent, författare, leg. Lärare med spec.ped. kompetens
