Jenny arbetar med elever som har språkstörning och vi har frågat henne om vad som skiljer dessa barns svårigheter från ett barn som har dyslexi och hur man skiljer på DLD och adhd.
Man kan ha både DLD och dyslexi
”Som pedagog kan jag förstås ha misstankar om att ett barn kan ha DLD, men det hör också till saken att en person med utmaningar inom diagnosen språkstörning, också kan ha dyslektiska svårigheter. Detta är något som har börjat uppmärksammas mer på senare tid i olika studier. Som pedagog kan jag misstänka en språkstörning av många olika skäl. Att enbart ha svårt med stavningen, tyder mer på en dyslexi. Om eleven dessutom har svårt att lära in nya begrepp eller att mobilisera ord, både i skrift och tal, då kan en misstänka andra svårigheter. En språkstörning ser också många gånger olika ut. Det är många gånger ett isberg. En del elever har expressiva svårigheter, dvs i att uttrycka sig och då märks det lättare. Men om det rör sig om impressiva (förståelse) svårigheter, då kan det vara svårare. Särskilt som eleven förmodligen har olika strategier för att dölja svårigheten. Man får som lärare helt enkelt försöka lägga ihop olika signaler och sedan ta det vidare. En elev med dyslexi, kompenserar ofta med att utveckla en mycket god hörförståelse. En elev med språkstörningsdiagnos har ofta svårt med den delen också, men inte alltid.”
Att ha både DLD och ADHD är vanligt.
Dubbla eller fler diagnoser är mycket vanligt berättar Jenny för oss, som arbetar på en resursskola med olika enheter. I de klasser hon jobbar i, är det ett antagningskrav att de primära utmaningarna för eleverna, har sitt ursprung i språkstörningsdiagnosen.
”Detta för att vi ska kunna möta behoven bäst på gruppnivå och innebär förstås ändå att jag kan möta situationer som blir svåra på grund av av annat än språkstörning. Det är t.ex. inte ovanligt med tre diagnoser, ADHD, autism och språkstörning, och det är också de eleverna som har det kämpigast skulle jag vilja säga”, förklarar Jenny.
Att som pedagog veta vad som är vad är inte enkelt, då samtliga diagnoser kan innebära utmaningar när det gäller exempelvis begreppsuppfattning, koncentration och pragmatik. Har dessutom eleven en dyslexidiagnos, blir det ännu mer komplext. Men Jenny har några verktyg att förhålla sig till i dessa situationer:
Pedagogerna bör hålla sig till följande:
- struktur
- tydlighet
- ramar
- mycket bildstöd
- korta instruktioner
- strategier
- tekniska hjälpmedel
Efter det blir det lättare att se hur man ska ge stöd på individnivå, fortsätter Jenny.
”Det är inte alltid lätt, då mina grupper är åldersblandade och dessutom har en stor spridning nivåmässigt. Just nu har jag i en grupp på åtta barn. Två som inte kan läsa allt”, tillägger hon.
Jennys tips på övningar med elever och hur man kan stötta dem på bästa sätt
- ge dem tid att hitta orden
- ge dem första bokstaven i ett ord de försöker få fram
- använd taktiken ”passiv rättning” (när eleven pratar med dig och använder felaktig grammatik, så istället för att säga ”Fel, så här säger man”, så upprepar man meningen och formulerar det rätt)
- repetition (en person med språkstörning lär inte in språket på samma sätt som en person utan, så krävs mer mekanisk inlärning i form av repetition)
- kategorisering av ord
- stödtecken (med de yngre barnen)
- stanna upp vid vissa ord vid högläsning, och förklara dem
Jennys tips till vårdnadshavare
ha tålamod
stressa inte
ge ditt barn tid att uttrycka sig
bildstöd, schema (InPrint och Symwriter är två toppenprogram)
passiv rättning
läs på
fokusera på barnets styrkor och framsteg
”Det är jätteviktigt att kraven är på rätt nivå för att barnet ska orka och behålla sin självkänsla.” /Jenny
