Läs & Lek! Motivation är A och O för att orka öva mycket med de repetitioner som krävs för att språket ska utvecklas för barn med DLD (Språkstörning).
Det menar Johanna Enhörning, logoped som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter till MrsHyper i denna exklusiva intervju.
Är språkstörning ärftligt?
– Ja. Tal- och språksvårigheter går ofta i arv. Kanske hade ett syskon svårt att uttala olika ord? Eller hade någon av vårdnadshavarna en mycket sen tal- och språkutveckling?
Är det vanligt att ha andra diagnoser vid sidan av DLD?
– Ja. DLD uppträder ofta tillsammans med andra diagnoser. Många barn och elever har även andra svårigheter inom NPF, till exempel ADHD och AST. Man kan även ha IF (intellektuell funktionsnedsättning) och språkstörning samtidigt.
Vad gäller för barn som är flerspråkiga?
– Om barnet är flerspråkigt så gäller det att barnet behöver ha en nedsatt språkförmåga på samtliga språk för att uppfylla kriterierna för DLD. Det innebär att om modersmålet fungerar normalt och majoritetsspråket (svenska) är sent eller avvikande, så är det nog inte språkstörning utan barnet har då i stället inte fått tillräcklig exponering för svenska. Logopeden som gör den språkliga bedömningen behöver kartlägga barnets olika språk och ofta behöver även någon bedömning göras med tolk för att veta mer om hur modersmålet/modersmålen fungerar.
Kan alla barn med DLD utveckla sin språkförmåga?
– Jag skulle vilja påstå att alla barn med DLD utvecklar språkförmågan över tid, även om utvecklingen kan gå mycket långsamt för vissa barn. För en del barn kan det vara svårt att göra sig förstådd med talat språk och det kan leda till stor frustration hos barnet. Ibland ser man att barn utvecklar olika strategier, ibland bra, ibland mer problematiska när de inte kan göra sig förstådda med sin omgivning. Andra barn kanske inte förstår språk och då räcker det oftast inte med att träna på just det som är svårt att förstå, man måste göra något mer, dvs kompensera och använda olika strategier för att underlätta för barnet att kommunicera.
Johannas 5 bästa råd till vårdnadshavare som har barn med språkstörning
- Ställ frågor till oss logopeder: ”Vad kan jag som förälder göra hemma för just mitt barn?” till exempel …
- Läs böcker och introducera högläsning tidigt och försök få in det som en rutin att läsa högt en stund varje dag.
- Lek tillsammans på ett kravlöst sätt med sådant som barnet tycker om. Gör också detta till en rutin så att det sker ofta. Benämn det som barnet gör och alla saker som ni leker med. Undvik att ställa för många frågor, det ska vara en samspelssituation och inte undervisning.
- Ha ett schema med bilder över dagens aktiviteter som man kan peka på och benämna tillsammans med barnet. Det kan bli lättare med till exempel påklädning om barnet har bilder som visar vilka kläder som gäller för rätt väder. Eller ett veckoschema som visar vilka dagar det är förskola och vilka dagar det är ledigt.
- Jämföra inte ditt barn med andra barn som har typisk språkutveckling. Ditt barn är unikt och kommer ha sin egen utveckling. För att får syn på utvecklingen och enas om gemensamma mål, är det viktigt med ett gott samarbete med förskola och logoped.
Johannas 5 bästa råd angående förskolebarn
- Öva på det som logopeden rekommenderar, till exempel spela ett spel med bilder som övar vissa ord/begrepp eller meningar eller öva på vissa språkljud (fonem) eller uttal av stavelser eller ord som barnet kan ha svårt för eller utveckla förmågor som att turas om, lyssna till en instruktion, kunna använda frågor, beskriva ett föremål eller återberätta en kort historia.
- Använd TAKK (Tecken som alternativ och Kompletterande Kommunikation) och/eller bildstöd för att underlätta för barnet att kommunicera.
- Ge olika stöd för att underlätta leken, kommunikationen och förståelsen för det som ska hända.
- Det är viktigt att barnet känner sig dugligt och tycker att övningarna inte är för svåra.
- Utgå från barnets intressen när man lägger upp en behandlingsplan och försök diskutera med barnet varför det är bra att träna på just det som finns i planen. Motivation är A och O för att orka öva mycket med de repetitioner som krävs för att språket ska utvecklas för barn med DLD.
Johannas råd angående skolbarn
- Ha ett fortsatt nära samarbete med skolan för att rätt stöd ska sättas in i tid. Be att få vara med på elevhälsomöten med rektor och stödpersonal och följ upp det som beslutats om. Språkstörning kan vara ett dolt funktionshinder som kanske inte hörs på elevens tal i första hand. Inte sällan blir matematikämnet drabbat, det är ju många komplexa ord och begrepp som ska förstås och kunna praktiseras av eleven. Även andra delar i skolan kan bli svåra med DLD, nästan alla ämnen innebär ju att man ska kunna läsa, skriva, berätta, beskriva och analysera det man gör, även om ämnet i sig kan vara mer praktiskt som till exempel slöjd eller musik.
- Be att specialpedagog eller logoped om det finns, kopplas in, för att kunna hjälpa lärarna att stötta eleven på bästa sätt. Det kan till exempel vara förlängd tid vid provskrivning eller andra anpassningar under lektionerna.
- Nyttja skolornas läxhjälp så mycket som möjligt. Om det är möjligt så be även att ämnesläraren ska vara med på vissa av dessa tider.
/Johanna Enhörning, Leg. logoped