Från och med nu tänker jag dela med mig här på bloggen av lite av varje. Av vad som händer på MrsHyper, av vad som händer i NPF-världen, av vad som händer i mitt liv och av mina allmänna funderingar.
December är här och julen nalkas.
Ännu en gång.
Jag vet inte riktigt vad jag har för känslor inför det. Det är dubbelt.
Jag är en sån där anti-traditionsmänniska eftersom traditioner har oftast inneburit svårigheter och stress för min familj, framförallt mina barn.
Då blir man liksom mer den där anti-fira-tillställningar-med massa-folk-typen. Och julen är en av de tillställningarna. Dessutom tycker jag inte om att samhället helt plötsligt blir så materialistiskt och kapitalistiskt. För övrigt har vi familj som gått bort, och därför är julen ännu svårare.
Är man en familj med två fd utbrända föräldrar och 2 kids med ADHD så kan man inte ha samma krav som många NT-are har. Face the facts liksom, vilket jag har gjort.
Det skulle ju vara gött att bara dra iväg nånstans utomlands i och för sig men…, som många gör för att undvika det vanliga julfirandet, … men det har en ju inte råd med.
Jag har dock turen att ha tonåringar numera så de bryr sig inte så mycket som små barn kan göra. Jag kan få vara horisontell och återhämta utbrändhet utan att de blir besvikna. Den äldsta föredrar till och med att också bara vara horisontell.
Orka sitta på sociala träffar och få blickar av andra för att ens ungar inte beter sig så som de anser att man borde. Och jag som halvt utbränd, introvert och HSP står mer än gärna över också. Det är annat med karln i huset, han är megaextrovert och äääälskar sociala grejer. Men jag: nej tack, varför lägga kraft på nåt man vet att man bara mår dåligt av efteråt och bara för att andra anser att det är det som man bör göra för det är ju jul.
Hur känner ni inför december och julen?
/Malin Roca Ahlgren
